Oktober 2018

1 oktober 2018

(4.07) Ny vecka och nya möjligheter. Under gårdagen blev jag klar med flyttandet av veden från garaget in i pannrummet. Skönt att ha den detaljen gjord. :-) Passade också på att klippa lite överblommade rosor och rensa lite i stenpartiet. Härligt att se att så många blommor återhämtat sig efter den varma och torra sommaren. Visst, höstastrarna är inte på långt när så frodiga som de brukar vara - men de är där och de blommar. Det blåste skapligt i går men var soligt och fint. Efter utfört pass i trädgården tog jag mig lite fika på trappen, fick sällskap av katten Wilma som satt bredvid mig och spanade på förbipasserande och på sådant som jag inte uppfattade - kanske något litet djur som rörde sig eller bara ett löv eller så. Om en stund ska jag kila upp och plocka lite, kan bli en cykeltur på gymmet också. Det känns som att det vore en bra idé nu på morgonen. Är lite stel i muskulaturen efter övningar på gymmet i går. Tror nog att en cykeltur och lite töjning kan hjälpa musklerna att bli av med träningsvärken.

3 oktober 2018

(17.22) Jippi! BK har kommit hem efter tre dagar på annan ort. :-) Vi tog en fika på altanen när hon kom hem på eftermiddagen, riktigt skönt där ute. Efter det svidade vi om och gjorde ett ryck på ägorna, lite klippning av buskar. Skönt att vara ute och greja i lagom takt en stund efter jobbet. Både kroppen och knoppen behöver luften. I morse vaknade jag lite väl tidigt, vid halv fyra. Nåja, det blev kaffe och datorn en stund innan snabeldraken fick komma ut på en svängom. Väldigt bra uppvärmning för efter det körde jag ett pass på gymmet. Härlig start på dagen och sedan har den fortsatt med bra flyt och en hel del gjort. Fler dagar som denna vore inte dumt, då skulle effektiviteten öka markant. :-) I och för sig är det väl bra om jag inte är för effektiv, tänk om arbetsuppgifterna tar slut...

7 oktober 2018

(7.07) Skön, avkopplande, givande och effektiv dag i går - precis som en lördag ska vara. :-) Vi gjorde en hel del på ägorna, i lagom takt och mellan varven tog vi rejäl vila. Stilla dag trots grejande, jag var knappt i närheten av telefon eller dator och det var hur skönt som helst. Fler sådana dagar behövs för både kroppen och knoppen. Vi fortsätter med göromål i dag, vi har några saker som vi vill fixa innan trädgårdsgörat är över för den här säsongen. Kul att greja tillsammans och att göra det i lagom takt. Då blir det, precis som morbror brukar säga, att vi kan njuta under tiden vi grejar.

13 oktober 2018

(8.00) Drar mig lite på morgonkvisten, bara-vara-dag med några små göromål. Ah, skönt att kunna ha lite retreat-känsla på hemmaplan. En effektiv arbetsvecka ligger bakom mig när jag landar i helgens stilla lunk. Effektiv och givande på flera sätt och det känns gott. Får se om jag tar en tur med kameran i dag eller om jag helt enkelt struntar i det - dagen får gå sin gilla gång och så ser jag vad som faller mig in efter hand. På morgonkvisten har jag lyssnat på fåglarnas konversation utanför sovrumsfönstret. Det är sådant som gör mig glad i hjärtat och ett oundvikligt leende sprider sig på mina läppar. Härliga ljud och fantasin sätter fart, undrar vad de säger? :-) Möjligen förfasar de sig över den latmask som drar sig så på lördagsmorgonen - jag alltså. Eller också pratar de om de oförskämda ägarna som ställt ut fågelhuset och pålen där övrig fågelmat ska vara - men inte fyllt på med någon mat. Näe, de har säkert viktigare frågor att dryfta på morgonkvisten. Det börjar bli dags för mig att röra mig ut mot köket för lite frukost, en god frukost gör ju inte ont skulle jag vilja påstå. Sedan gynnar det helt klart munterheten i mitt sinne.

14 oktober 2018

(7.03) Det blir att satsa på en liknande dag i dag som jag hade i går - en bara-vara-dag. :-) Tid för reflektion, eftertanke och samlande av energi. Kan behövas inför kommande veckas lite mer chokade agenda. Några små göromål har jag att göra i dag, men det är ungefär som gårdagen så det känns helt okej. Ska nog börja redan om en stund med att ladda tvättmaskinen. Skön start på dagen i lagom takt. Jag försöker med det varje dag men på helgerna är det lite lättare eftersom jag för det mesta inte har någon tid att passa.

21 oktober 2018

(17.28) Det är inte alltid lätt att förstå... Målet måste väl vara att alla människor är lika mycket värda, att vi ska behandla andra som vi själva vill bli behandlade. Men var finns logiken och rättvisan? Jag försöker förstå och tänka att det reder sig till slut. Men ibland är det bara väldigt svårt att få ihop ekvationen. Är det så att vi alla är oss själva närmast och ser vårt eget bästa först i alla lägen - trots att vi förmedlar annat utåt? Jag blir rätt förtvivlad när jag tänker tanken - hur ska det då gå för hela vårt samhälle, för vår värld? Det kan ju inte gå annat än "käpprätt" om det är slutsatsen. Jag hoppas dock att alla vi kan ta vårt förnuft till fånga och landa i ett sunt resonemang kring vår existens tillsammans med alla våra medmänniskor.

Att umgås med människor utanför arbetet är fantastiskt. Jag har till stor del valt bort det då jag inser den stora falskhet som bor i många av oss. Vi låtsas att vi bryr oss om varandra, men vad innebär det verkligen att bry sig om en medmänniska? Att tro att flera människor i ens kontaktnät är vänner är en utopi. Spel för galleriet skulle jag vilja påstå. "Vänner" som funnits där i flera år - men när det väl hettar till då är de väldigt icke närvarande. Det är lätt att säga "ring om du vill prata", men att själv ringa för att lyssna på en ledsen medmänniska eller bara tystnad - det verkar vara väldigt svårt. Besvikelsen i sådana relationer är enorm. Jodå, jag tar mig genom dem men de skapar ärr och gör naturligtvis att jag har svårt att lita på någon i framtiden. Nåja, "kan själv" får vara min styrka och mitt mantra. Besvikelsen är väl störst på mig själv - att jag en gång litade på de personerna. Ja, livet lär och jag tar till mig av varje lärdom.

23 oktober 2018

(4.49) Regnet smattrar mot fönstren, kaffet smakar gott och uppladdningen för dagens intensiva men troligtvis väldigt givande dag går fint. Årligen återkommande dagar i länsmetropolen, pass med föreläsare som förmedlar sina erfarenheter i jobbet med cyberspace. Jag satsar på ett pass på gymmet innan jag gör mig redo för dagen och rullar in till stan. Eventet började redan i går med en halvdag för oss som är lite ivrigare... eller nåt sånt. Det var bra som vanligt och både tips och nyheter förmedlades.

Det är trivsamt att komma in till länsmetropolen mellan varven, men oj så skönt det är att landa hemma efter det. :-) Ja, det är nog som jag alltid sagt - jag är inte och kommer aldrig att bli en stadsmänniska. Tur det för det finns så många som vill bo i stan ändå. Jag bodde, för ett bra tag sedan, i en annan länsmetropol i 17 år så jag slänger inte bara ur mig mitt konstaterande. Det börjar bli dags för gymmet, ser fram mot ett pass och att få använda kroppsdelarna en stund.

26 oktober 2018

(4.45) Trött så här på morgonkulan, fredag och avslutning på en intensiv men givande vecka. Klurar på om jag ska orka pallra mig ner på gymmet innan jobbet eller inte. När jag tänker på det är det som att kroppen uttrycker: "Allvarligt!?" Får nog ta en stund till att fundera på det, kanske vila i dag och köra i morgon i stället. Ser fram mot dagen och att få strukturera upp mig lite - för tillfället har jag ovanligt rörigt på mitt skrivbord, anteckningar både här och där. Jag behöver helt enkelt gå igenom dem och se vad som ska sparas, vad som ska renskrivas och vad jag helt enkelt kan lägga bort. Om det ska gallaras om ett år eller så - ja, då får jag ta det då.

28 oktober 2018

(5.21) Smyger igång dagen med morgonmys i soffan. :-) Lagom start och strax ska jag svida om och ge mig ut på en morgonpromenad. Jag tog i alla fall med kroppen ner på gymmet i fredags morse och det gick över förväntan. Tror nog till och med att kroppen upplevde känslan av att "baske mig, det här gick ju glimrande och det var till och med skönt". I går däremot, när jag hade promenad på agendan vilade vi - kroppen och jag. Jag var klok nog att lyssna på kroppens signaler och kände att vila var det bästa alternativet. Sviter efter en intensiv men effektiv vecka där timmarna sprungit iväg på flexen - då behöver vila få lite extra utrymme. Jag känner i dag att gårdagens beslut var mycket klokt, helt annan känsla i kroppen i dag och redo för promenad.

Satt och skummade genom FB nu på morgonkulan, som vanligt efter tidningarna och kaffet. Då kom det upp ett delat inlägg i mitt flöde med ett citat, eller nåt, som jag tycker var väldigt bra. "The biggest communication problem is we do not listen to understand. We listen to reply." Det ska jag bära med mig för att försöka bli en bättre lyssnare och också bli bättre på att försöka förstå mina medmänniskor. Nej då, det är inte alltid lätt - men försöka är ändå gott nog tänker jag.