December 2019

8 december 2019

(7.06) Andra advent, skön belysning i fönstren och bara vara. Det är det bästa med adventstiden i mitt tycke. Två veckor innan vi kommer in i "hysteri-veckan" med så mycket som det gäller att ducka för. Får köra några extra pass med smidighet så att förmågan att ducka är på topp.

25 december 2019

(5.50) Juldagsmorgon, BK har precis farit till jobbet och jag är kvar hemma - jag följde inte med i år, myser hemma i stället. Skönt med några lediga dagar, att bara få vara hemma tillsammans och njuta av tillvaron. Ja, BK jobbar i dag, men sedan är det ledigt.

27 december 2019

(11.07) Förmiddagsmys i soffan, dagens tredje kopp kaffe står och doftar gott bredvid mig. Frukost tillsammans och efter det lite läsning i soffan. Körde ett pass på gymmet på morgonkvisten, där är BK nu och kör sitt pass. Jag fortsätter att mysa ett tag till - det är ledig dag och tid för stillhet och bara vara. Det är livskvalité och gynnar hela människan. Att kunna varva ner och landa i mig själv är ovärderligt för mig. Jag får chansen att ladda batterierna och hämta energi i vilan. Vilan är lika mycket mental som fysisk, nästan mer mental skulle jag nog vilja påstå eftersom fysisk aktivitet på gymmet är mental vila för mig. Alla fungerar olika och det viktiga är att vi lär oss hur vi själva fungerar samtidigt som vi har förståelse och respekt för att vi är så olika. Inget är bättre eller sämre, vi är bara olika. Jag tror att, om vi alla kom till insikt om oss själva så skulle vi får en större förståelse och tolerans för hur andra fungerar. På så sätt skulle nog världen kunna bli en aning bättre än vad den är och fler människor skulle få möjlighet att må bra.

Grunden i det hela, tror jag, är att vi värderar våra olikheter - i stället för att bara se den som olikheter och möjligheter att komplettera varandra. Min känsla är att vi någonstans i historien hamnat snett - makt, pengar och status har tagit över vår vardag och blivit legitimt. Vi värderas i stället för att accepteras. - "Det skulle nog inte mamma tycka om", som Annika sa i "Pippi på rymmen". Jag hoppas innerligt att vi, som samhälle, ska hitta tillbaka till omsorgen och kärleken igen. Omsorgen och kärleken till varandra och vår värld. Är det för mycket begärt? Har vi redan närt allt för många egoister i vårt samhälle? Kan vi, med gemensamma krafter, räta upp skutan igen? Finns det hopp? Jag vill tro det, att det finns hopp och att vi kan greja det. Varför ska vi göra det så svårt? Om var och en tar sitt ansvar, ser inåt en stund för att kunna vidga blicken utåt - då är det fixat snabbare än vi tror.

30 december 2019

(13.25) Efter lunch och jag sitter behagligt tillbakalutad i soffan, datorn i knäet och "Mozart for Meditation" i öronen. BK har ett pass med snabeldraken och då tycker hon det är bäst att jag pluggar igen hörselgångarna, eller i alla fall har något annat i dem än snabeldrakens väsande. Hon är en mycket vis hustru. På förmiddagen var vi en sväng till förorten norrut för att uträtta några ärenden. Det gick smidigt och vi fick till och med fika på lokal - det är bland det bästa med att uträtta ärende tycker jag, att få fika. Jag hämtade mina nya glasögon och jag måste säga att jag är supernöjd. Ser som en örn och kan till och med titta lite i sidled och se, utan att behöva vrida på huvudet. Känns bra att jag följde min magkänsla och bytte optiker.

Har inga större planer för resten av dagen, det är väl som det ska vara med tanke på att jag faktiskt har semester i dag. Det känns lite lyxigt att ha semester och förlänga ledigheten över jul och nyår. Det har blivit så varje år, att jag sparat ett par eller tre dagar att ta ut i samband med helgerna. Trots det så har jag rejält med dagar resten av året också, ålderstillägg och växlingen gör sitt till. Jag ska nog utnyttja den här semesterdagen till rejält med bara-vara-tid och mysa med BK så mycket jag kan. Ett eller annat göromål kan det säkert bli, men det tar jag när andan faller på. Nu ska jag nog ge mig in i boken jag läser för tillfället. Trevligt de dagar det blir något annat än Knasen som får min uppmärksamhet och fångar mitt intresse - det är bara nyttigt för mig tänker jag.

31 december 2019

(1.58) Tidig morgon och kaffet är upphällt, datorn är placerad i knäet och belysningen sparsamt aktiverad. Det blir nog till att sova lite middag i dag kan jag tro, med tanke på den tidiga timmen som råder för stunden. Jag kunde inte sova och då var det lika bra att stiga upp. Tack och lov så inträffar de här supertidiga morgnarna inte speciellt frekvent nu för tiden. Ja, nu är det så att jag tar det hela med ro - även om det skulle vara arbetsdag. Vaknar jag så gör jag och då är det bara att stiga upp. Inget att jäkta upp mig för, då blir det bara jobbigt. Näe, det är bättre att kila upp och mysa lite. Nu ska jag fortsätta att njuta av den här morgonen, årets allra sista.

(20.50) Jaha då, jag är fortfarande vaken - lurade i soffan en stund på eftermiddagen men har sedan hållit ögonen öppna. Jag gav mig ner på gymmet en sväng på morgonen innan BK och jag tog en promenad i Metropolen. Det var skönt med promenaden trots att jag kört på gymmet innan. Nu blir det årets sista Yatzy-match här hemma, efter den dröjer det nog inte länge innan vi ger oss för dagen och satsar på en god natts sömn - det är aldrig fel. I morgon är det nytt år, ny dag och nya möjligheter - men ändå samma trygghet, trivsel och alldeles lagom tillvaro. Tack för det!