Mars 2020

1 mars 2020

(16.41) Eftermiddag i soffan, slappar lite och laddar batterierna. Ja, det behövs mellan varven - för att vara i fas med mig själv och göromålen. Skönt med en stilla eftermiddag så här på söndagen, bara vara och låta både tankarna och tinnitus-bruset få varva ner. Har följt några bekanta som åker skidor i dag mellan Sälen och Mora, de är snart i mål. Ja, det är en bedrift - även om jag själv aldrig i hela världen skulle utsätta mig för något liknande frivilligt. Tur att vi är olika och gillar olika saker.

8 mars 2020

(9.59) Dagens tredje kopp kaffe är laddad och jag har krupit upp i soffan under pläden - mysmorgon. Lyxigt att kunna "bara vara" och ta dagen som den kommer. I går tog vi en promenad i solen/soldiset och njöt av omgivningarna, kameran fick följa med och jag kanske tar en titt på resultatet i dag för att se om jag får inspiration till ett bildspel. Det var i alla fall väldigt läckert ljus över sjön och vyerna såg annorlunda ut mot när solen står högt på en klarblå himmel. Kul att testa lite olika inställningar på kamera och objektiv för att se hur det skiljer sig när jag tagit bilden.

På promenaden undrade en bekant om jag skickar in bilder till tidningen eller så. Mitt svar blev att det gör jag inte. "Men du måste ju marknadsföra dig" utbrast den bekanta. Det är märkligt det där med marknadsföring kan jag tycka. Vi är fortarande människor och inte varumärken - jag hoppas verkligen det, annars tror jag vi är illa ute. När, under marknadsföringen av oss själva, tappar vi greppet om vem vi är och vad vi står för? När, under marknadsföringen av oss själva, övergår det i att vi formar oss efter en "norm-form" för att nå framgång - och vad är framgången? För mig handlar det nog mer om tillfredsställelse än framgång. Ja, det beror så klart på vad jag lägger i ordet framgång.

När jag googlar orden framgång och tillfredsställelse så blir den markanta skillnaden tydlig för mig och jag förstår varför jag föredrar ordet tillfredsställelse. För tillfredsställelse kommer bland annat synonymerna nöje, tacksamhet och välbefinnande fram medan ordet framgång visar synonymer som välgång, succé och triumf. Det är absolut inte fel att vilja nå framgång - min skeptiska hållning till det grundar sig dock på hur framgången nås, med vilka medel, och vad synen på framgång är kontra synen på om jag eller någon annan inte når framgång. Jag tror att den största och mest hållbara framgången nås av de människor som har förmågan att känna tillfredsställelse i det de gör, tacksamhet att få göra det de gör, känna lycka och på så sätt lyckas bra - helt utan marknadsföring av egna personen. Ja, det om marknadsföring av egna personen innebär det jag ser - ett konstant flöde av uppvisning i olika forum för att bli bekräftade eller ett desperat försök att framställa sin egen person som någon annan än den jag är. Den typen av marknadsföring tror jag inte håller i längden och hur ska jag som individ kunna leva upp till det - om jag under vägen tappar greppet om min egen person? Det finns säkert de som trivs i de forumen - viktigast är att vi alla har en acceptans för att vi är olika och gillar olika.

"Men du måste ju marknadsföra dig" utbrast den bekanta. Vad den bekanta inte insåg var att jag fotar för att det ger mig tillfredsställelse, välbefinnande av att få vara i naturen, nöje av att få fotografera och tacksamhet av att lär mig mer - inte för att nå framgång. Med det menat den framgång som genomsyrar en stor del av vårt samhälle - status, succé, ekonomisk vinst.

13 mars 2020

(5.44) Dagens första kopp kaffe är avnjuten tillsammans med lite bläddrande i tidningen på nätet. Samlar tankarna och energin för ännu en dag på KH. Just nu är det viktigt att sova bra och ta vara på vilan på kvällar och nätter - dagarna är lite mer hektiska än vanligt. Ett bra team där alla är i sina roller på ett suveränt sätt, det är så det ska vara att jobba i team tänker jag. Egentligen är alla, hela samhället, ett team. Tänk vad vi skulle kunna åstadkomma tillsammans - om vi bara kunde inse hur lite var och en av oss skulle behöva göra. Det är en tanke som gör mig glad. :-)

15 mars 2020

(7.03) Kaffet är urdrucket, tidningen genombläddrad och jag har mejlat en kollega för att höra om ett dilemma löste sig i slutet på veckan. Nej då, jag ska inte jobba under helgen men jag mejlade i stället för att glömma bort det till i morgon. Gårdagen bjöd på sol, blå himmel och skön luft vilket bidrog till att vi roade mig med lite plockande i trädgården. Skönt att vara ute och greja i lagom takt, det som både morbror och BK lärt mig - att ta en sak i taget och njuta under tiden jag grejar. Alternativet var att flå som ett skinn för att hinna så mycket som möjligt på kort tid - för att spara tid... Ja, till vad då? Följden blev ju att jag oftast var helt slut och inte kunde njuta av den där sparade tiden som jag jobbat in. I går njöt jag i alla fall - massor. Årets första vända med kärran till Vanneboda blev det också - på lasset låg vår och grannarnas julgran, toppskott från vårt äppelträd och torrt som vi klippt bort lite här och där. Vårstädningen på ägorna är påbörjad och det känns gott. Vi satt på altanen och fikade, både på förmiddagen och eftermiddagen vilket var premiär för året. I och för sig har både BK och jag suttit varsin gång på altanen redan, men då var det bara en kortis.

(12.10) Skön dag hemma på G4, bara-vara-dag med pyssel och grejande av annan art än gårdagens. Ett par nya bildspel från gårdagens fokusering, ett från G4 och ett från promenad i Metropolen. Får se om det blir mer grejande vid datorn i dag eller om jag tar det en annan dag. Jag är sugen på att testa lite med nya koder - det kräver dock lite planering och kanske behöver "hår-disken" vila i dag för att vara redo för arbetsveckan som börjar i morgon. Nåja, inga stora beslut vad gäller kodandet - blir det av i dag så blir det, annars har jag det roliga kvar till en annan dag.

18 mars 2020

(5.40) Tredje dagen med jobb-jobb på hemmaplan. Tur att möjligheten finns och att vi kan bidra med vår lilla del. Möten sker via Teams och för övrigt kan jag göra det jag gör på KH utan någon större skillnad. Struktur, rutiner och disciplin är en del av jobbet, oavsett om jag sitter på KH eller G4. Jag läser om personer som nu "tvingas" att jobba hemma och inte fixar att planera dagarna på ett vettigt sätt - det dyker upp tips och checklistor både här och där. Det här är alltså människor som sitter vid en dator även på jobbet och säkert har de även där ansvar för att planera en hel del av sina dagar själva. Vad är det som gör att de blir så handfallna när de behöver jobba hemma en period? I tanken blir jag lite elak... har de så lite att göra i vanliga fall att de är beroende av att prata med/störa kollegor en stor del av dagen för att få tiden att gå? Nej, så kan det väl inte vara?

21 mars 2020

(8.48) Det blev hela veckan med jobb-jobb på hemmaplan. På måndag är det KH som gäller igen, ganska skönt att komma tillbaka och vara på plats. I dag har vi inga större planer BK och jag, det blir en stillsam och behaglig lördag. Vi har planerat en sak, en tur i geografin - då får kameran komma med så klart. Det gäller att vi pälsar på oss för att stå pall för nordanvinden och den svala temperaturen. Jag ser verkligen fram mot att få komma ut och lufta mig lite med tanke på att det blivit mycket innetid under veckan, av förklarliga skäl. Frisk luft, gemytligt sällskap och naturen runt om - det är livet det.

(16.29) Hemma igen efter en härlig promenad i geografin i Pilkrog - samma runda som vi gick den där dagen för sex år sedan, BK och jag. Den promenaden, för sex år sedan, blev vår första av många - kul att komma tillbaka till ursprungsspåret och uppleva det på nytt. När vi kom hem till G4 igen lyxade vi till eftermiddagen med att fika på altanen, skönt i solen. Nu blir det inte många knop till i dag, det är härligt med sol och frisk luft men det tar också lite på orken - speciellt med tanke på hur jag går och kisar i solen.

26 mars 2020

(5.25) Morgonrutinerna är påbörjade, jag fortsätter i lagom takt en stund till. Veckans tre första dagar har gått fascinerande snabbt - intensiva dagar där jag haft möten som avlöst varandra på löpande band. Tycker nog att det gått över förväntan och att jag kunnat ställa om, även om tiden vissa gånger varit väldigt knapp. Det börjar kännas att jag varit i beredskapsläge i en månad, blir skönt med ny kollega som kanske kan avlasta mig lite. Kollegan skulle börjat i måndags, men har inte dykt upp än på grund av förkylning. Ja, så är det i nuläget och det är bara att åka med. I går hade jag sju möten - jaha då, du läste rätt - sju möten. Jag kan säga att det är tur att jag fixar att äta snabbt när det blir dagar som den i går. Hoppas på en lite lugnare dag i dag vad gäller mötesfrekvensen. Behöver hinna landa mellan varven och strukturera upp min egen tid för att kunna vara effektiv.

28 mars 2020

(8.07) Lördag morgon och helgvila. Ja, det är inte ofta som jag känner att helgvilan är så enormt välbehövlig som nu. Rätt påställt på KH om dagarna, det är inga problem att hinna med men mötesfrekvensen är lite för hög. Jag har inte mycket tid, eller ingen alls, att landa mellan mötena. Tur att OneNote finns och att det går så smidigt att anteckna direkt på mötena - att lätt kunna markera vad som är mina sysslor efter mötet och vad som faktiskt bara är anteckningar för min egen skull. Jag hoppas innerligt att nya kollegan frisknar till och kan vara på plats redan på måndag. Nåja, är det så att det dröjer några dagar till så får det gå det också. Jag kan ju inte göra annat än mitt bästa och en sak i taget.

I dag har jag inte ett dugg på någon som helst "att-göra-lista", ingenting förutom att vila och återhämta både energi och ork. Jag skickar min största beundran till alla som gör ett fantastiskt jobb i den situation vi befinner oss i. Det är fascinerande och glädjande hur hela samverkan fungerar i vårt land, från nationella myndigheter ner till alla på golvet som verkligen gör jobbet. Tillsammans kan vi och tillsammans är vi starka - när alla vi tar vårt ansvar och gör det vi blir uppmanade att göra.

29 mars 2020

(5.13) Morgonmys i soffan med datorn i knäet - en precis lagom start på dagen i helt lagom tempo. Gårdagen blev en ultimat vilodag för både kroppen och knoppen. Jag var verkligen i behov av en sådan dag - bara vara och låta både kroppen och knoppen få paus utan göromål. Fortsättning följer även i dag eftersom det gäller att vara extra rädd om orken och uthålligheten i nuläget. Så ska jag väl i och för sig alltid tänka men i vanliga fall blir det inte lika påtagligt.

När jag var ut till brevlådan för någon timme sedan kändes den svaga vinden som en is-puff, det var inte den skönaste brisen jag upplevt. Jag översköljdes av en stor tacksamhet över att ha tak över huvudet, att kunna gå in i värmen igen efter den knappa minut jag var ute. De bekvämligheter som vi tar för givet är ju faktiskt inte givna för en hel del av våra medmänniskor. Av olika anledningar tvingas människor att bo ute, även i vårt land - så skulle det inte behöva vara tänker jag. Men det är säkerligen inte bara så enkelt som att säga att vi alla skulle kunna bidra till bostäder för de med behov, troligtvis är det mer komplext än så.

(16.03) Eftermiddag på G4 och jag har haft en skön och avkopplande dag, första tvätten som fått hänga ute bland annat - bara det är en fröjd. Det blev en liten lur i soffan även i dag och den var lika välbehövlig som gårdagens. I dag blev jag dock abrupt väckt av hårda knackningar på dörren. Mindre muntert sätt att vakna på skulle jag vilja påstå, men det kunde ju inte personen som knackade på veta - att jag låg och lurade i soffan alltså. Känns som att det hade varit helt okej med ett par dagar vila till. Nu är det inte så utan arbetsveckan börjar i morgon, så det är bara att gilla läget, ta en sak i taget och prioritera på bästa sätt. Jag får helt enkelt göra det bästa av resten av den här dagen för att samla så mycket energi jag kan.

31 mars 2020

(4.29) Morgon och jag har varit vaken en stund. Många i vårt samhälle sliter mycket nu, vi sliter på olika sätt. Jag kan absolut inte mäta mig med de kollegor som gör en heroisk insats ute i verksamheterna men jag får heller inte vara för hård mot mig själv och tro att jag ska kunna trumma på i samma tempo hur länge som helst. Mitt drömjobb har ändrat karaktär för stunden, det är en nödvändig förändring för verksamheten men det är inget jag skulle valt själv. Jag brukar vara en fena på att prioritera men just nu känner jag mig lite förvirrad och mellan varven oförmögen att hitta rätt i prioriteringarna. Nåja, det ger sig nog snart och jag kommer på något fiffigt sätt att tänka för att få till det.

Jag gillar inte känslan av att inte få tag i tankarna, att de far iväg så att jag har svårt att fånga upp dem. Jodå, jag förstår att det är ganska naturligt att det är på det viset när verkligheten ser ut som den gör. Trots det letar jag efter strukturtänket, logiken och förmågan till prioriteringar, kanske ska jag sluta leta så frenetiskt och låta strukturen, logiken och förmågan till prioritering få ta fäste igen? Har jag fastnat i ett uppdrag som var för fyra veckor sedan? Har det ändrats utifrån situationen och ser kollegorna det men inte jag? Det är svårt att klura ut när alla har fullt upp och det inte finns någon att bolla med. Jag får försöka hitta stunder att bena ut det för mig själv helt enkelt. Ja, hur enkelt det nu är...